En inblick i yrket och historien....

Jag har just läst Pia Bohlins uppsats och blivit kusligt påmind om omfattningen av vad ni som arbetar på grundskolan tampas med. Jag beundrar er för att ni står ut. Och jag beundrar era ambitioner efter att ha lyssnat till era redovisningar om hur ni arbetar med bildsamtal/bildanalys i anknytning till praktiskt arbete i alla dess former och tekniker. Rörlig bild och foto, de spännande digitala porträtten av elever på omvårdnadsprogrammet och hur ni lyfter fram både samtidskonsten, media/reklambilder och konsthistoriska verk som referenser för elevernas arbete.
För mig är gymnasiet en annan värld och jag kan ha helt andra förväntningar på mina elever… De förändringar som vi står inför till hösten kommer att förändra förutsättningarna på gymnasiet avsevärt och många av oss kommer att förlora timmar och kanske också jobb. De som förlorar mest är Sveriges alla elever. Jag hoppas innerligt att skolorna i stor utsträckning kommer att erbjuda ESV och andra kurser inom området som individuellt val.

Hur som helst, uppsatsen, innehållet, historien, omfattningen… att man förväntar sig så mycket och ger sådana förutsättningar och dessutom har mage att gå in och karva på loven och förtroendetiden... Själv har jag tur men DN:s artikelserie om skolan kan väl få vem som helst av oss att fly fältet....

Tillbaka på vår instutition där vi borde bli stärkta och uppmuntrade för den enorma insats vi gör, får vi istället kritik och blir ifrågasatta... vad är sporren då?